De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om Externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva Externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa Externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Studiens målsättning var att undersöka förutsättningarna för att utsläppshandel skulle kunna vara ett samhällsekonomiskt effektivt alternativ för att internalisera ex-ternaliteterna vid bruk av handelsgödsel. I studien fokuseras förutsättningarna för utsläppshandel med kväve i de svenska jordbruken. Utgångspunkten ligger i kväveutlakningens geografiska variabel, något som leder till att utsläppen orsakar differentierade externa kostnader. Tillvägagångssättet bygger på en redogörelse för de faktorer som bidrar till att kväveutsläppen orsakar differentierade externa kostnader och konsekvenserna för inrättande av styrmedel utifrån miljöekonomisk teori. Dataunderlaget utgörs av en kartläggning av jordartstyper, redogörelse för skillnader i vattendragens retention i Sverige och effekterna av reningsinsatser i Östersjön.

Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om Externa effekter och kollektiva varor. De positiva Externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Sammanfattning Titel: Designutmärkelser- Designutmärkelsers effekter på vinnande företag, sett ur företagets perspektiv, med fokus på den externa och interna konkurrenskraften. Seminariedatum: 2009-01-16. Ämne/Kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng. Författare: Joakim Bergsten, Susanna Karlsson och Helena Ousbäck. Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson.

I den här uppsatsen undersöks och utvärderas metoder för att beräkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jämförelse finns på gemensam europeisk samt på nationell nivå. Projekten har använt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvärdera effekterna. Slutsatserna består i att det är svårt att beräkna dessa effekter och att det därför är viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osäkerheten är ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetära mått trots att den underliggande informationen är osäker..

I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa Externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Snökyla är en gammal metod som har använts under en mycket lång tid men aldrig i någon större utsträckning. Uppsatsens huvudsyfte är att diskutera de miljöekonomiska effekterna av snökyla. Ytterligare syftar uppsatsen till att undersöka var metoden möjligen kan användas. För att vi ska klara av att bryta beroendet av icke förnyelsebara resurser krävs det att nya metoder och marknader för förnyelsebara resurser söks. En marknadsundersökning har genomförts för att undersöka hur de negativa Externa effekterna på miljön kan reduceras och vilka möjliga framtida användare metoden skulle kunna rikta sig till.

Problemformulering: Hur och varför arbetar Sveriges fyra storbanker med sin jämställdhetsplan som en del av bankens verksamhetsstyrning? Vilka motiv har de med sin jämställdhetsplan och vilka interna och Externa effekter har den på deras verksamhet?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur Sveriges fyra storbanker arbetar och integrerar sin jämställdhetsplan som en del av bankens verksamhetsstyrning. Ett delsyfte är att identifiera vilka motiv banken har med sitt jämställdhetsarbete samt vilka interna och Externa effekter planen uppfattas ha på verksamheten.Metod: I vår studie har vi använt oss av telefonintervjuer för att få fram det empiriska materialet. Respondenterna är personer som är involverade i arbetet med jämställdhetsplanen, men även verksamhetsplanen eftersom att vi gör kopplingar mellan dessa två.                Slutsats: Vår slutsats är att det inte är arbetet med att framställa planen i sig som leder till bättre jämställdhet utan att det är arbetet för att uppnå målen i planen som bidrar till utvecklingen. Däremot tror vi att planen är ett bra verktyg för att ge en ?lägstanivå? i jämställdhetsarbetet.

Ett datalager är ett beslutstödssystem som integrerar stora mängder data från interna och externa källor. Dessutom är datalagret subjektorienterat, vilket innebär att det är organsierat kring ett antal betydelsefulla affärsdomäner som företaget lagrar data om. Många menar att det börjar bli allt viktigare för företag att söka information utanför verksamheten. Detta kan göras genom att de externa affärsdomänerna skannas av på information.Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning i nuläget som organisationer lagrar data om affärsdomäner i sitt datalager. För att ta reda på detta har företag som använder datalager kontaktats och intervjuats.Resultatet visar att företag lagrar data om externa affärsdomäner, fast i ganska liten utsträckning.

I ägarledda företag består styrelsen oftast av ägaren själv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll är ofta bara en formalitet. Flera författare påpekar vikten av att få in externa ledamöter i styrelsen för att få en aktiv styrelse och att få tillgång till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstående person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos ägarledda företag kan vara rädslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstår företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts är vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anställda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.